Jag, mitt i twilightzonen...

Jag har en svärfar, som för varje däck han han byter på min bil, tvingar mig slipa, spackla och måla cirkus 35 fönster på hans kåk i Spånga. Rättvist? Nej inte alls. Men hans dotter är inblandad och han har vansinnigt stora skiftnycklar så jag liksom bara åker med. Detta gnäller jag om. Ibland i det offentliga rummet. Som efter 3 finkelöl på Dovas, sittandes långt långt bak på chinateatern med några kompisar inväntandes Louis CK. NU till det lite, lite märkliga. Detta något irriterade moment i mitt liv har jag nu läst om i en blog som jag allt som oftast besöker. Scary? Ja som fan. Mig veterligen är det bara jag som tillbringar söndagarna på en stegjä.... i spånga. Cirkeln slöt sig på det märkligasts sättet. Känns rätt gott dock att jag inte klumpades ihop med orchmaffian som inte kunde beskrivas tydligare. Bedöm själv