Big City Life

Efter ytterliggare en helg sitter jag här och tänker på vilket street-smart, living life in the fastlane, uberchookat innerstadsliv vi lever jag och N.

Fredag: Somnade i soffan själv, N var ute.
Lördag: Somnade tillsammans i soffan, flyttade oss till sängen 22 30.
Söndag: Boxen är tom, båda är vakna.....

Så nu blir det en uppryckning, nästa helg blir det nåt museeum...

För övrigt tycker jag....

Att Mona Sahlin just nu med kraft skiter i det blå skåpet. Inte ens min dövblinda mormor skulle kalla mig socialdemokrat, men så tyst som det är från vänsterkanten just nu så kan man egentligen bara undra vad fan de har i kikaren som ingen ser. ilda regering med Fp och C. pfft. Saknar Göran Person lite....

Jag har haft lite fel om svenska stå uppare på sistone. Visst, jag får fortfarande uppstötningar när de kallar sig själva och "sin grupp" för komiker som om de vore en forskargrupp. Stockholm Live, någon typ av fight club och parlamentet är the hooker side of comedy. Ge Kodjo Akolor 45 så levererar han. Period.

Flogging Molly är nu överst, överallt.

House rules

Det började en dag i våras när N kom hem från teknikmekkat norr om stan och meddelade att hon minsann fått en raise. Hon slog sig ner i soffan och yttrade de bevingade orden "bara så du vet så är du min bitch nu". Ur det jag trodde var ett jämställd förhållande kom nu regeln att vi städar varannan gång. "Man får fan ta sig tid" und so weiter, und so weiter. Så nu är det så. varannan vecka gäller. Det är väll ok. Nu skall det faktumet in, att jag vid tre (3) olika tillfällen, under diverse förhållande, under totti två år, levt utomlands, såväll som ung pöjk som ung man, pga av detta dära försvaret och därmed är fostrad inom en skola som gillar städning. Städar man så städar man. For real. Mina tvivel på rättvisan kom när N en dag glider in genom dörren med en splirrans damvippa i handen. Jojomän, den skulle hon ha när hon städade. Effektivitet, det vet man vad det är när man tjänar mest, hette det. Hmmf. OK.

Nu under hösten har jag i det tysta undersökt vad det innebär att vara någons bitch och jag har kommit fram till följande:

1. Om jag har ett par strumpor på golvet på min sida av sängen, och N har Umeås statsbibliotek på sin, är jag the bad guy.
2. Våra kritvita köksstolar är alltid rena när N städar. Ingen insats behövs.
3. Soffkuddarna är bara löstabara varannan vecka.
4. Kontroller till, och spel för, PS3´an som jag fick i 30-årspresent av kära N köttas lämpligen ner i närmsta låda. De är ju så fula...

Men jag är inte bitter...

lagens långa arm

Länsman har varit framme och utrotat Black Cobras. Ett gäng som härjat i Stockholm en tid. Smaka på namnet en stund. BLACK COBRAS...
Att självironin hade sjukanmält sig den dagen de bestämde namn är rätt tydligt. Det roliga med det hela när detta togs upp i DN var det underliggande hån mot dem som lös igenom från polisens sida. Jag ser det framför mig, korpulent sergeant (eller nåt) som skakar på huvudet och tycker de är lite söta när han utbrister "Vi brukar skämta och säga att de ägnar sig åt ”oorganiserad brottslighet" " för att följa upp med ett "de är inte de vassaste knivarna i lådan". Jag ber att få utbrista Mooohaahaaa. Jevligt kul.

När jag var ung, var det ett annat gäng som satte skräck i folk. De hette Cobra Kai. Fanns iofs bara på film, var inte heller de vassaste knivarna i lådan och utrotades av den mer berömda tranan.

snodd

To govern, or to be governed

Egon Frid (v) riksdagsledamot, socionom till yrket och aktiv inom nykterhetsrörelsen har nåt otalt med Sten "tomhylsan" Tolgfors. Låter man en nykter socialtant från vänsterflanken ge sig på någon är det ju självklart att det blir mannen med kanonerna. Det vet ju alla... So, fyra skadade bassar i Afganistan, en operation Artemis i Kongo som fortfarande flyter runt i det utrikespolitiska dassvattnet eller det faktum att värnpliktiga fortfarande kallar sina kvinnliga kollegor för fältsprutluder. Det finns onekligen att ta på, om man vill. Egon Frid däremot är inte som vi andra borgarbrackor med kronisk bakfylla. Han sätter sig vid sitt skrivbord och tänker att nu skall ge Stenen vad han tål. Interpellationen med stort I börjar ta form. När han är klar har han redogjort för den 10 %-iga nedgången av boende i äldrebostäder, han citerar tv-programmet uppdrag granskning och påpekar att en (1) 87-årig farbror avlidit pga av brist i brandskyddet. Så går han på. Det är tunt på riktigt. Att 87-åringar har dö på sin top 3 to do list tänker han inte på.

När han sedan anser att han fått upp släggan så långt över huvudet som det överhuvudtaget är möjligt drämmer han till från tårna med frågan:
Avser ministern att arbeta för att stärka brandskyddet för äldre i vanliga bostäder?
Till försvarsministern. Han ställer alltså frågan till försvarsministern.
Där fick han honom, den onde jäveln. Skönt.

Right back at you

Vissa straffar gud direkt

kurs igen

Min tidsfördelning under dagens 8 timmarskurs:

head crushing med tummen och pekfingret 3 %

fantiserat om röntgenglasögon 8 %

Funderat över dessa härade könsrollerna 0 %

tittat på den sista frukostfrallan 15 %

letat efter tappad penna på golvet 12 %

antecknat en könsord 5 %

försökt tyda om någon var riktigt nödig 15 %

planerat "the gratest escape ever" 25 %

tittat på sista kaffebullen 10 %

sett ut som "it wasn´t me" 6 %

Tackat föreläsaren för en bra kurs 1 %

En rätt vanlig dag således.

Jag, mitt i twilightzonen...

Jag har en svärfar, som för varje däck han han byter på min bil, tvingar mig slipa, spackla och måla cirkus 35 fönster på hans kåk i Spånga. Rättvist? Nej inte alls. Men hans dotter är inblandad och han har vansinnigt stora skiftnycklar så jag liksom bara åker med. Detta gnäller jag om. Ibland i det offentliga rummet. Som efter 3 finkelöl på Dovas, sittandes långt långt bak på chinateatern med några kompisar inväntandes Louis CK. NU till det lite, lite märkliga. Detta något irriterade moment i mitt liv har jag nu läst om i en blog som jag allt som oftast besöker. Scary? Ja som fan. Mig veterligen är det bara jag som tillbringar söndagarna på en stegjä.... i spånga. Cirkeln slöt sig på det märkligasts sättet. Känns rätt gott dock att jag inte klumpades ihop med orchmaffian som inte kunde beskrivas tydligare. Bedöm själv

Middag

Har varit på middag med Blondinbella. Det var stort. Jag och fyrahundra (400) andra. Oklart om någon fick köpa ut till henne eller hur det gick till. Fnittrade gjorde hon i alla fall. Hela tiden.

I Götlabörg directors cut.

I Götlabörg

Det har idag kommit till min kännedom att Götlabörgare gillar Stefan Sauk. Alla, och då menar jag alla, timeshare´ar halsdukar med honom.

En annan lätt fingervisning att man är på väg till framsidan är att det stiger på en snubbe i allingsås, med hela sitt bagage i en svart plastsäck. Upp åker en VAIO som snabbt kopplas upp på det av lokföraren installerade internätet. Lite värdigt är det ändå. En VästkustsBaron typ. En Go Göbbe det.

Eller är det faktumet att man reser från hufvudstaden och hamnar i Allingsås, utan att stiga av, en fingervisning på att man är på väg till Gais-land. Om man inte har någon plastsäckskille i vagnen menar jag...

I hold myself in Contempt

Jag känner förakt för telefonförsäljare. Inte för att de ringer mig tid och otid utanför att de

1. Trivs med sitt jobb.
2. Inte anser sig själv klara mer än just det, att slå nummer och tala.
3. oftast är anställda i sektlika företagskulturer
4. De tar sjukt mycket rökpauser (en ren gissning)
5. Man kan tjäna 5000-1000 kr i veckan, särskilt om man kan danska eller finska.

Idag hände det, hplus fick den gedigna uppgiften att ringa 60 kundsamtal… i rad, enligt en lista, och pitcha ett seminarium. I served at the pleasure of the boss, and i now hold myself in contempt.

Bostadsrättsföreningar

Årsstämma. Smaka på det ordet. Årsstämma... Folk går man ur huse, gifter bort sina döttrar, får tvister prövade hos greven och inmundigar öl som en redig karl efter det... Inte hos oss. Vi har en fastighet värd 500 mkr. Det är en halv miljard kronor. 0,5 miljarder kronor. 0,0005 biljoner kronor (eller nå´t). Det har man inte i pluskan varje dag det inte...

Allt går på ett löpande band tills ordet släpps fritt och följande kommer från en missanpassad kulturarbetare (barnen heter neo, svåra brillor, maläten ull-tröja, birkens på fötterna, klurigt ruffsigt hår): Kan ni inte arbeta för en bankomat på ön, det går ju inte att få tag i kontanter här.

Ordförande, 73 år : Unge man, det är 2009.... ELOGE.

jag vet inte ja..

Nicklas Wahlgren och Laila Bagge.... Nicklas och Laila, Laila och Nicklas..... Hade en hemsamarit en gång som hette Laila. Hon rökte under våran fläkt, hade krulligt hår och bar alltid, jag menar alltid, förkläde. En märklig kvinna. Kommer ihåg att jag en gång fick en dänkflaska av henne. Det var stort då, inte så stort idag.

Jag skulle vilja ge min Laila till Nicklas. Laila och Nicklas typ. Det hade ju ändå varit något om han träffade en Laila. Undrar hur de hade haft det, hur de kände för varandra då? Skulle det bli ett vinterbröllop eller ett vackert vårbröllop. De hade nog varit lyckliga, Laila och Nicklas. Undrar om man hade kunnat läsa om dem i tidningen. Tror inte det. Min Laila var ganska diskret. Det är inte Nicklas Laila.

säljarregler

Man vet att man pratar med en idiot när det tackas för bra möten som varit skit. Annonssäljare är per definition de största tackarna. Blir det köp av?? Icke. Av den enkla anledningen till att mötet var skit. Mailar de och tackar från hissen? Kommer ihåg vad min sambo heter också... Tror inte ens jag sagt det vilket skapar lite dålig stämning.

Tack själv, Mr Lector.

bloggregler

Läser endel bloggar, endel bra, andra inte. Det sprids politik, humor, en blandning av dessa, eller nåt annat skit. (nån gör en bänk...)

Folk sticker i alla fall mer eller mindre ut hakan anonymt (gubevars).

Läste nu en blogg jag gillar, där ägaren kommenterar (vill inte säga sågar) Foo Fighters. Helt ok för mig, alla utom Åkessons Jimmie för tycka vad det vill. Men se nu börjar det festliga. Kommentarer kommer. Givetvis till ägarens stora förtret (??!!). Med lite bra och lite anus kommenteras sågningen, förlåt kommentaren, i kommentatorsfältet tills följande lilla goding kommer:

jonny sa... måste alla nu hävda sina smaker om allt. ta inlägget för vad det är...

9:55 em

Med risk för att jag missat en hemisfärisk del av ironin i inlägget, måste jag ändå fundera på detta en stund. Det finns några alternativ till vad som hände just då just där.

1. Ägaren vill inte ha kommentarer till sitt utfall, förlåt, kommentar om Foo.... och har en beskyddare där ute.

2. Jonnie har samma DNA som Jimmie, och är mindre vetande om gällande rätt avseende syftet med inlägget.

3. Hplus har blivit fintad (sannolikheten är bedömd till 2%)

another one

Vi går inte i rulltrappan. Den fungerar, och således går vi inte. Den tar dig dit du ska vare sig du motiverar den eller inte. Tro´t eller ej. Det är som en kollega sade, vikt åt stressade, vanliga människor att gå i rulltrappan. Vi andra står still, givetvis med svarta paraplyer och ev. väska i en (1) hand. inte på ryggen.

hairdo mathematics

När man är på kurs får man träffa en del roligt folk. Inte bara de som man dagligen störs sig på utan man får träffa andra störmoment. Trevligt. Under dagens vidareutbildning kunde jag konstatera att alla inte förstått det här med hairdo mathematics, utvecklat av hplus en sen eftermiddag i början av november 2009. i korthet: Ingen andel av håret på hjässan, bör under några som hellst omständigheter få avvika med mer än 20 % mot snittet avssende hårstråets vinkeln mot skalpen. Punkt.

Gunnar

Det är 2009, det var sisådär 15 år sedan folk beställde timmar i styckpris för lite surfing. Samantha Fox tog en god stund på sig att krypa fram på skärmen. Ingen blev fuckad på nätet då, mig veterligen. Idag blir alla fuckade. Hela tiden. De balt-fuckade Swedbank skickar nya visakort på löpande band, flickor blir fuckade på myspace och killar blir fuckade på porr-sighter. Here they fuck, there they fuck, everywere fuck fuck (skall läsas med ol´McDonald melodi). Jag skrattar högt (LoL säger de myspace-fukkade)och klappar min imaginära katt på armen när jag läser att fem (5) män står på arlanda och väntar på samma Lousie. Som är en Gunnar, som håller sig jävligt långt bort från terminal 5. DET ÄR ROLIGT. Denne Louise slash Gunnar har fått dit inte mindre än fem personer. Kanske det roligaste av allt är att alla har degat hennes biljett som ju därför måsta varit jättedyr. Ännu mera festligt är det att någon av dessa kontaktat media. Mediatid före stolthet, också det grymt 2009. Hade jag blivit blåst på Arlanda på det sättet, hade jag nog hoppat på Arlanda Express, eller inte på kanske, mer framför.